”Den litografiska tryckprocessen blev ett material för mig att studsa tänkandet mot och med”
Grafikens Hus startar hösten med att lansera ett nytt konstverk av den nyexaminerade konstnären Afrang Nordlöf Malekian i vår webbshop. Han har med utgångspunkt i både litografi och digitala tryckmetoder använt sig av arkivmaterial för att utforska olika vänster- och frihetsrörelser samt moderniseringsprocesser i Iran.
Text och foto: Amanda Ferrada
Reklam från 50–60-talets Iran, som refererar till uppskjutningen av satelliten Sputnik i dåvarande Sovjetunionen. Det var temat på konstnären Afrang Nordlöf Malekian konstnärliga arbete när han tidigare i år deltog i Kungl. Konsthögskolas kandidatutställning på Marabouparkens konsthall.
Hur gick processen till när du skapade konstverket?
– När jag skapade motiven använde jag mig av olika tekniker så att bilden skulle få måleriska variationer. Jag sprayade, använde en sil, oljekrita och pensel. De rörde jag med olika hastigheter, tryck och riktningar för att få olika rytmer och ljus i bilden. Jag använde mig av litografisk tusch som jag sprayade, pressade genom en sil och pensel. För mig var processen en möjlighet att ta mig an reklambilderna som jag jobbade med på ett nytt sätt. Det gav mig även ett nytt seende av arkivmaterialet, och som därmed kunde bidra till att en fick ett vidgat förstående. Den litografiska tryckprocessen blev därför ett material för mig att studsa tänkandet mot och med.
Hur kom du att arbeta med grafik?
– I mitt konstnärskap har jag genom åren jobbat mycket med video och digitala medier där jag filmar hanteringen av olika material. Genom det arbetet har jag varit i kontakt med många fysiska och digitala arkiv. I mitt konstverk The Memory’s State of Exception försökte jag till exempel förstå hur pengar har producerats genom historien och hur illustrationer på sedlar använts för att framhäva ett nationellt modernistiskt narrativ. Jag har dessutom, i filmen The Horizon of the Revolution, jobbat med flygblad som den Marxistiska organisationen Komala använde sig av. Pengar och flygblad framställs genom grafiska trycktekniker och det blev anledningen till varför jag började jobba med grafik.
– Lärandet genom dessa tekniker har tvingat mig tillbaka till den materiella framställningen av bilderna som jag jobbar med. Det har gett mig nya ingångar till de arkiv som jag arbetar med eller bygger upp. Som en del av min utbildning på KKH gick jag en grafikkurs på Litografiska museet, där vi fick jobba med två erfarna tryckare. Under kursen utgick jag från reklambilder som publicerats i dagstidningen Ettelaat i 50–60-talets Iran och som refererar till rymdkapplöpningen. I det projektet utforskar jag hur reklamannonser och utopier villkorar modernisering, för att därigenom förstå vilka former av liv den processen tillåter. Jag jobbade vidare med dessa bilder i mitt examensarbete och kommer även fortsätta med det framöver.
Vad händer i framtiden?
– Under sommaren har jag tillsammans med konstnären Cristian Quinteros Soto varit på Residence Botkyrka, som är Botkyrka konsthalls ateljéprogram. Tillsammans jobbar vi med och utifrån vänsterrörelser från Iran och Chile. Vi försöker förstå hur dessa rörelser är sammanvävda och organiserade samt vad som händer när vi ärver en generations politiska kamper. I höst kommer jag att inleda en praktik och forskningsstudier vid Arab Image Foundation i Beirut.