Sara Granér
Sara Granér
Född 1980, i Lund
Bor i Malmö
Ingen kommer undan Sara Granér. Det är bara lite AIDS (2008) hette det första, hyllade albumet. Sara Granérs senaste album All I want for christmas is planekonomi blev årets julklapp 2012. Granér är medlem i det feministiska, kvinno- och transseparatistiska serienätverket Dotterbolaget där även Josefin Svenske, Lisa Ewald, Sara Hansson, Karolina Bång, Frida Ulvengren, Ellen Ekman med flera ingår.
2010 fick Sara Granér EWK-priset (EWK är tecknaren och satirikern Ewert Karlssons signatur) och då skrev juryn så här:
”Sara Granérs kraftfulla bildspråk har en drastisk humor som träffar betraktaren mitt i solar plexus. Vi skrattar hejdlöst, men får oss också en tankeställare om samtidens fördomar och svarta hål.”
Vi ställde några frågor till Sara:
Vilken ingång hade du till serietecknandet? Varför serier?
Jag gillade att rita när jag gick i skolan och så men sen visste jag nog inte riktigt vad jag skulle ha bilderna till så jag slutade. Sen när jag kom på att det gick att göra serier/berättelser/kommentarer i text till bilderna så återupptog jag det intresset. Jag börjat på serieskolan i Malmö 2004 och innan dess hade jag jobbat med andra saker och pluggat helt andra saker som språk och statsvetenskap.
Vad driver dig? Motiverar dig? Varför?
Jag tycker att det är kul att teckna och måla och serier och illustrationer är en bra kanal för mig att få utlopp för tankar och olika typer av åsikter. Sen är jag inte alltid jättemotiverad inför varje teckning eller serie men på det stora hela trivs jag bra med det här arbetet.
Vad tänker du på när du hör uttrycket ”politisk bild”? Varför?
Jag tänker på en lång tecknartradition med karikatyrer och bilder som kommenterar politiska debatter. Jag tänker också på bilder som används av exempelvis feministiska aktivistgrupper och på att jag tror att vi behöver humor och konst som en överlevnadsstrategi.
Vilken är din favoritutvecklingsroman (eller film, även i serieform etc)? Varför?
Sara Hanssons Vi håller på med en viktig grej som inspirerat till utställningstiteln. Den innehåller många fina personporträtt och är en fin berättelse som handlar om bl.a. vänskap och självständighet.
Favorit verktyg när du tecknar?
Svarta tuschpennor, färgpennor, akryl, akvarell och bra collagematerial som en gammal Allt om mat-tidning.
All I want
Grisstaden
Spöket
Samhället
Binda ris åt egen rygg